Med Tradition i Tiden … …

Varje organisation med en smula självaktning håller sig med en slogan eller ett motto som beskriver rörelsens vision. Döderhults församling är inget undantag och den slogan som i många år har kommunicerats till folk är Med Tradition i Tiden. Den förmedlar både vad vi är och vill vara – en församling med rötterna i kyrkans långa och betydelsefulla tradition och samtidigt närvarande i vår tid.

En del människor upplever kyrkan som mossig och fast i gamla hjulspår. Andra åter finner en trygghet i att det finns krafter som vill bevara goda värden och traditioner. Döderhults församling är stolt över att både stå på den goda traditionens sida – det gäller utformningen av våra gudstjänster och troheten mot kyrkans klassiska budskap – och över att vi menar oss leva med i vår egen tid.
Ibland säger man skämtsamt att en gång är ingen gång, men att två gånger är en tradition. Jag tror att det ligger en hel del i det – när vi varit med om något bra vill vi bevara det och föra det vidare till andra. Och så är det med den kristna traditionen – den bygger på att människor som tagit emot budskapet om Jesus har upplevt det så viktigt att det måste bäras vidare till nya människor och nya tider. Tradition betyder både att bevara och att föra vidare. Och får inte förväxlas med att konservera. Det som konserveras blir kvar i sitt skick utan möjlighet till förändring, medan det som traderas (bärs vidare) alltid färgas också av mottagaren. Att bara konservera den kristna tron är inget lyckat koncept, det kan kanske kännas tryggt och bra, men konserverar man så begränsar man den Helige Andes verk. När den Helige Ande utgöts över kyrkan var det för att leda henne vidare och förnya henne; att säga att allt i den kristna tron ska vara t ex exakt som förr (i biblisk tid) är att underkänna den Helige Andes arbete!
Samtidigt som den kristna traditionen alltid förnyas måste den vara trogen mot sig själv – det är bara så den kan bevaras. J W Goethe sa en gång, att den som gifter sig med tidsandan blir änka i nästa generation.  Och i det påståendet ligger det mycket sanning. Om kyrkan skulle kasta allt som just nu inte passar tidsandan på historiens skräphög då kommer hon att tappa bort sig själv. Finns inte den gamla traditionen med in i den nya tidsandan så går kyrkan för-lorad!
Att leva med traditionen i tiden handlar om att bejaka kyrkans tvåtusenåriga historia. Det är både att anknyta till våra fäders tro, som formade vår kyrka, men också att möta nutiden och framtiden i fast förvissning om att Gud har en plan även för vår generation och att vi får vara med om att förnya vår kyrka och föra traditionen vidare – i tiden!

Er tillgivne
Anders Byström
Kyrkoherde